Vattenrening

Klicka här för att ladda ned beskrivningen av arbetet med vattenrening

Föreläsning om fosfor

Här finns en föreläsningsfilm om fosfor. Håll till godo :)

Försök besvara frågorna som kommer i filmen!

Bisfenol A i dricksvattnet

På nyheterna idag får jag veta att bisfenol A finns i dricksvatten i 3000 lägenheter i Sverige. Tråkigt. Bisfenol A ser ut så här:

Här har du ett exempel på ett hormon som finns i vår kropp nämligen adrenalin:

Problemet med bisfenol A är att den har en kemisk struktur gemensam med många av våra hormoner. Ser du vilken?

Att denna kemiska struktur finns både i hormoner och i bisfenol A gör att kroppen kan missta bisfenol A för att vara ett hormon och då reagerar kroppen på bisfenol A istället för på hormoner. Det kan störa fortplantningsförmågan (att kunna få barn) men kan också ge fetma eller cancer.

Vattenkokning

Jag fick in tre gruppers resultat från vattenkokningen förra veckan. Jag lade in alla tre resultatet i ett gemensamt diagram och tada! Ni har fått ganska liknande resultat. Vi kan ju diskutera varför den gula sticker iväg efter min och den blå efter 8 min och den gröna först på slutet vid 14 min... Fundera gärna själv vad det kan bero på!

Kan du förklara vad vinsten är i att flera grupper gör samma experiment?

Bra jobbat!

Uppgift år 7 onsdag 25/9

Renskriv era resultat från när ni kokade vatten i en tabell, helst i en tabell i numbers, gör sedan ett diagram:

Skicka detta till mig: kristoffer.nordekvist(at)skol.lulea.se

Ta sedan fram Kemi Direkt (en lila bok, finns på översta hyllan i skåpet direkt innanför dörren i NO-salen). Läs s. 14-16 samt s. 18. Skriv tre sammanfattande meningar för varje rubriksatt stycke: "ämnen har egenskaper", "fast, flytande, gas", "smältpunkt och kokpunkt", "värme är rörelse" "blandningar och rena ämnen".

Om du hinner kan du också läsa s. 19-20. Hinner du ännu mer kan du leta efter svar på några frågor (skriv ned var du hittade svaren):
Vid vilken temperatur kokar vatten på Mount Everest? (8848 meter över havet)
Kan guld koka och i fall det kan det, vid vilken temperatur?
Vid rumstemperatur är syre en gas men vid vilken temperatur kokar syre?
Hur varm kan vattenånga bli?

Lycka till!

Lab: extrahera DNA ur kiwi

Vad hände när vi extraherade DNA ur en kiwi? Ungefär det här:

Föreläsning om kolföreningar

Här är bilder från dagens föreläsning om kol: kolväten, alkoholer, polymerer och rena former av kol.

Metanserien.

Namngivning av alkoholer

KEMIKAMPEN

Det här är ju bara så roligt! En tävling i kemi för skolelever. Alla kan vara med! Du kan vinna ära! (och pengar). Din klass kan tävla och du själv! Gå in och var med!!!

Klicka dig vidare här:http://kemikampen.se/

Kom igen!

Atombomber och granater

Här är en länk till ett studiematerial jag har skapat som handlar om atombomber:

http://www.learnify.se/learnifyer/player?id=a0ff15ae-96e9-49d7-9902-afa97bb3cd06&startId=151560

Kolets kretslopp, fossila bränslen och växthuseffekten

Här kan du se Kristoffers föreläsning om kolets kretslopp, fossila bränslen och växthuseffekten.

Det finns några frågor som du ska kunna besvara (eller arbeta med) efter att ha tittat på filmen:

- Hur gamla är de äldsta fossilen som har hittats? Pluspoäng om du kan säga var du hittade svaret och om din källa är trovärdig.
- När vi förbränner fossila bränslen "frigör" vi energi - men varifrån kommer denna energi från början?
- Världens totala kolproduktion 2011 var 7678 miljoner ton kol. Gör en egen liknelse till hur mycket detta är.
- Det finns en figur i filmen som visar kolets korta kretslopp och vad som sker när vi förbränner fossila bränslen, tycker du det saknas någon gas i den figuren? Vilken då?
- Jorden har nu en medeltemperatur på 14°C, beräkningar tyder på att denna medeltemperatur kommer att höjas minst 2°C under detta århundrade - vilka effekter tror du det kommer att få?

Gödselfabriken som sprängdes

I veckan har vi kunnat se bilder från Waco, Texas, USA, där en gödselfabrik brinner och sedan exploderar mycket våldsamt. Det är hemska bilder från förödelsen efteråt och tragiskt att människor har mist livet i olyckan.

Jag är ju som jag är (lite arbetsskadad) men måste ändå ta tillfället i akt att ta upp några intressanta saker som den här videon visar.

Först och främst, titta på branden, hur långt borta bedömer du att den är? 29 sekunder in i videon exploderar gödsellagret, hur lång tid tar det innan tryckvågen som skakar bilden når fram och när kommer ljudet av explosionen fram? Ljudets hastighet är ca 340 m/s i luft. Tryckvågen färdas med mycket större hastighet....

Det som exploderar är ammoniumnitrat. Det är ett salt som består av ammonium (NH4) och nitrat (NO3) : NH4NO3. Reaktionen som sker vid explosionen är troligen denna (s=solid alltså fast fas, g=gas):

NH4NO3 (s) -> N2O (g) + 2H2O (g)

Skillnaden i bindningsenergi (tänk det som att det går åt energi att bilda N2O och 2H2O men att energin som frigörs när NH4NO3 "splittras" är större) mellan vänster och höger led är det som släpper loss energin tillsammans med det faktum att ämnen i gasfas tar större plats än de i fast fas (gasen tar en massa plats och trycker undan luften - därav tryckvågen). Ammoniumnitrat används ofta i terrorattacker, exempelvis Breiviks attack i Oslo.

Värmeexperiment - matolja och vatten

Vi har idag undersökt hur lika stor volym matolja och vatten värmdes upp när de stod bredvid varandra på en elektrobrännare som var igång på steg 4. Matoljan värmdes upp mycket snabbare än vattnet.

En grupp jämförde det med att om man häller vätskan längs en bräda som man lutar kommer oljan att sprida ut sig och vattnet rinner iväg på en gång. Vi kan faktiskt dra en parallell från detta till vad som sker!

Vattnet håller nämligen ihop mycket bättre än vad matoljan gör (allt vattnet rinner iväg medan matoljan sprider ut sig). Både matolja och vatten består av molekyler och mellan molekylerna finns det bindningar som håller samman vätskan. Bindningarna mellan vattenmolekylerna är mycket starkare än bindningen som finns mellan oljemolekylerna, därför håller vattnet som rinner utför brädan ihop och oljan sprider ut sig.

Vad har det med uppvärmningen att göra? Jo, värme är ju energi i form av partiklar som rör sig (ju mer de rör sig desto varmare). Vattenmolekylerna håller hårt i varandra och därför är det svårt att få dem att ändra temperatur (både upp och ner). Oljemolekylerna håller inte lika hårt i varandra och därför är det lättare att få dem att ändra temperatur (både upp och ner). När vi tillför lika mycket värmeenergi till vatten som till matolja har både fått lika mycket värmeenergi men oljan har fått högst temperatur!

Vattnets kretslopp

Här är vattnets kretslopp, presenterat i samarbete med 7A :)

Du får själv tänka dig en stor pil som visar samma riktning som klockan går.

Det fjärde elementet: ELD!

Dags för att experimentera med eld!

Vi har gjort följande:

Blanda T-röd och vatten i proportionerna 62% T-röd och 38 % vatten.
Volym: 30 ml

Volym (T-röd): 30ml*0,62=18,6ml
Volym (vatten): 30 ml*0,38=11,4ml

Stämde uträkningen? Vi kan kontrollera: 18,6+11,4=30 ml. Det stämde :)

Efter att vi mätt upp T-röd och vatten i en mätcylinder och hällt vätskan i en liten bägare tog vi en liten pappersremsa med en pincett eller tång och doppade den i vätskan. Sedan förde vi undan vätskan och tände på pappersremsan!

När vi doppade en pappersremsa i lösningen och tände på så brann det häftigt men sedan slockande elden utan att pappret hade brunnit upp! I filmen kan du se hur det såg ut när två elever hade löst vanligt koksalt (NaCl) i lösningen och tände på. Det brann med en orange låga (utan koksaltet var lågan med gul). Frågor som vi ställde oss efter detta var bl.a.: varför var lågan annorlunda med salt? Varför brann inte pappret upp? Varför var det så noggrant med proportionerna vatten/t-röd?

Mer information om detta experiment kan du hitta här!

 

Vi avslutade med att städa noggrant!

Luft, mark och vatten

Här är dagens anteckningar på tavlan. På s. 56 i Kemi Direkt finns en figur som visar vattnets kretslopp, gör en egen version av denna bild till nästa lektion!

Svavel

Svavels egenskaper:

• Distinkt lukt av ägg, ännu starkare doft i vissa föreningar (wikipedia)
• icke-metalliskt grundämne (wikipedia med hänvisning till nationalencykopedin) Det blänkte inte, var pulverform, leder inte ström
• I fast form är det citrongult (wikipedia med hänvisning till nationalencykopedin)
• Svavel används mest i industrin, användningsområden: batteritillverkning, papperstillverkning, vulkanisering (nationalencyklopedin, wikipedia)
• svavel i flytande form är rödaktigt (wikipedia och studera.com)
• Livsviktigt grundämne, finns som spårämne i kroppsvätskor och skelett (helhetsdoktorn.nu, wikipedia)
• Det finns små mängder svavel i olja och kol (wikipedia)
• Svavelsyra är starkt frätande, trögflytande, drar åt sig vatten (Kemi Direkt)
• Svavel är en beståndsdel i krut (studera.com)
• Svavel ingår i en del rengöringsmedel (wikipedia)

Det som är gulmarkerat har vi testat och det stämde!

Vi testade också att värma upp svavel tills det rykte och föra in detta i en E-kolv som fyllts på botten med BTB-färgat vatten (det var blått). Vattnet blev limegrönt/gult!

Vi undersökte också vad som hände om man blandade järn i pulverform och svavel i pulverform. Man kunde skilja på järnet och svavlet med en magnet (järnet fastnade i magneten). Sedan värmde vi blandningen i en smältskopa, det började brinna med en blå låga, när lågan brann ut var det glödande klumpar kvar, när de stelnat liknade de varken svavel eller järn. De hade genomgått en kemisk förändring, de hade nu fått nya egenskaper och gick inte att separera på!

Detta är kemi: att förstå vilka egenskaper ämnen har och få dessa att reagera med andra ämnen för att uppnå andra egenskaper.

Magnesium

Idag har en del elever sökt fakta om magnesium, här är några exempel:

• för lite magnesium kan orsaka spasmer men för mycket kan ge diarré.
• magnesium finns i gröna grönsaker och är det åttonde vanligaste grundämnet i jordskorpan (att det finns i gröna grönsaker beror på att det finns i klorofyll, växternas gröna färgämne som fångar solens energi)
• magnesium har dåligt hållfasthet och därför legeras det ofta med andra metaller för att göra det mer hållbart
• man använder magnesium i fyrverkerier
• det är en ganska mjuk metall (det här var lätt att märka eftersom vi hade ett band magnesium i salen)
• den ger vätgas i sur vattenlösning  (det här undersökte vi, på elevförslag kunde vi åstadkomma en sur vattenlösning med hjälp av citronsyra eller en citron. Vi hade ingen citron men det fanns citronsyra i kemiförrådet så vi testade: vi fyllde två små bägare med vatten till drygt hälften, i en hällde vi i lite citronsyra (vågade elever smakade på citronsyran också!) sedan lade vi ned en bit magnesium i vardera och det började bubbla i citronsyralösningen! Här är reaktionsformeln vi arbetade fram:
  
  (s) = fast fas
  (l) = flytande fas
  (g) = gasfas
  (aq) = löst i vatten

Vi avslutade med att värma upp en bit magnesium på elektrobrännaren tills den blev så varm att den antändes, det lyste med ett skarpt vit låga. Efteråt hade magnesiumet förändrats. Det var nu mjöligt och vitt. Det hade gått igenom en kemisk förändring, det hade ny nya egenskaper. Detta är kemi: att förstå vilka egenskaper ämnen har och få dessa att reagera med andra ämnen för att uppnå andra egenskaper.